En strutformad bana sattes ut mellan piren och stranden österut av en pigg liten seglare. Strax efter 11 var hela gänget på vattnet vilt speedande rakt in mot den grunda östra lerstranden.
Mycket folk på en liten yta gjorde att banan blev ganska skvalpig. Bäst fart fick dem som seglade med en start mest upp i lovart. Längst upp var nog Magnus ”Benke” Bengtsson som vann första heatet på 35,82 knop.
Inför andra heatet ökade vinden något och vred en aning mer mot sydväst. Det bestämdes att vi skulle köra väster om piren istället. Banan blev kortare men farterna ökade för de flesta. Markus Emanuelsson vann det andra heatet på 36,69. Den andra Marcusen från Växjö vann det fjärde, men den som vann flest heat dag 1 var hemmaseglaren Daniel Borgelind. Överlag så visade det sig att de snabbaste farterna kom när man startade hög upp i vind. Trots fyra olika heatsegrare så lyckades Tobias Hed att placera sig jämt och högt och låg trea när mörkret föll. Toppstriden inför andra dagen var med andra ord hård och helt öppen.
Sammanfattningsvis så hade vi en ganska kall och blöt dag, men vinden höll sig runt måttliga 12-15 m/s hela dagen och de flesta i toppen körde med 7.0-segel. När tävlingarna var slut och vi höll på att rigga ner så kom dock en störtskur och en stormstöt. Vi var många som fick springa efter våra grejor och ett segel stack iväg åtminstone 100 meter österut över hamnkanalen på några sekunder. Ägaren var nästan lika snabbt simmande i hamnkanalen som seglet stack… Ett gäng blöta och trötta men glada speedare sökte sig hemåt eller till sina tillfälliga natthärbärgen strax innan 18.00. Gustav och Jesper hade dock många timmar kvar i det trånga baksätet i minibussen med alla GPS-erna medans vi andra satt i värmen och åt god och kaloririk mat…
På söndagen den 5/10 var det mera vind, högre vatten men mindre regn.
Vi fortsatte att köra samma bana som dagen innan, dvs väster om piren. Vattnet var högre och piren var nästa täckt. I heat 6 (dagens första) så var vinden runt 15 m/s med byar runt 18 m/s. Högt vatten och enormt skvalpigt gjorde det väldigt svårkört. Även detta heat lönade sig att starta lite högre upp i lovart. Marcus Richardson var kungen av dagen och spikade alla tre heaten.
Med den höga vattennivå så var det många som lockades att köra extremt nära land. Både undertecknad och Benke var och bet i gräskanten. (Själv var jag enligt GPSen cirka 20 meter uppe på land innan jag klev av, se plottbilden.) Vinden minskade något under heat 7 och 8. De flesta bytte till lite större segel och farterna ökade i och med att vattnet blev lite plattare.
Vi avslutade med lunch och prisutdelning vid 14-tiden och alla verkade uppskatta att bryta upp tidigt.
När man summerar intrycken från tävlingen var detta nog det hetaste Speed SM någonsin. Sju olika seglare som i något heat kom etta eller tvåa. Samma hårda konkurrens hela vägen ner i resultatlistan med 30 man över 30 knop. Att åka över 30 i snitt i den skvalpiga miljön som SM ofta erbjuder är riktigt bra. Det känns som hela speedsverige kollektivt har gjort en resa på ungefär en knop snabbare per år. Extra kul att vi på SM återsåg tre ”veteraner” som gjorde tävlingscomeback på små brädor efter många års frånvaro. Calle, Fredrik och Robert. Varmt välkomna!
Och slutligen, Marcus, Daniel och Markus, grattis till att ni blev de första någonsin som fick ÄKTA SM-plaketter. Nästa år lovar jag att många andra kommer att göra sitt yttersta för att också få en sån där liten metallsak!
Bloggat av 6:an, Anders Björkqvist S-877, 091012
Bra inlägg!
SvaraRadera